Idag hände det, -
Min lilla tösabit tog sina första två stapplande steg. Vilken känsla att få vara närvarande när sådant här händer. Vilken nedrans tur att jag var hemma och inte på jobbet, för det är dessa ögonblick man aldrig glömmer. Jag skrek till Jocke, samtidigt som Gry var så stolt och glad att ingen skulle kunna riva hennes mur av självförtroende. Hon sken som en sol och lyckan var total, både för henne, för mig och för pappa.
Nu känns ju faktiskt detta en aning skrämmande också, för det sägs ju att; när de lär sig gå så är de inga bebisar längre?! Får väl lov att påstå att jag inte fick chansen att kalle varesig Daniella eller Gry för bebis särskilt länge. Snabba som blixten, jojomensan =)
Annars då? Jo, igår avverkade vi ett enormt givande föräldramöte. Det tog sin tid, men det var mycket trevligt. Som vanligt pratar jag
gärna och
ofta.
Hihi! Så himla fantastiska föräldrar vi har på Helianthus, helt amazing! Jag älskar mitt nya jobb. Kan ju säga det, att detta nya jobb har givit mig så oerhört mycket, och då har jag nyss börjat. Bara känslan av att få känna sig 120% delaktig i allt vad som sägs och görs, den känslan är
enorm. Jag tittar inte längre på klockan och tänker att jag inte ska jobba en minut längren överenskommit. Nu gör jag det jag ska, och går hem när jag känner mig färdig med det jag påbörjat. Ja, lugn nu! Mitt jobb är en process som aldrig blir riktigt klar, den skall inte bli klar, utan arbetet skall hållas levande och utvecklas i all oändlighet, så ta mig inte ordagrant.
Imorgon börjar jag sju så det är snart dags att pysa i säng. Jag har i alla fall hunnit med en hel del här hemma trots att jag inte slutade jobbet förrän halv fem. Jag har bland annat hunnit möblera om inne i Daniella´s rum. Imorgon hoppas jag att vi får upp hyllorna. Jag har beställt lite tjusigt tyg som förhoppningsvis kommer här i veckan. Tror det kommer bli vansinnigt vackert när jag är klar, eller jag vet att det kommer bli det :)
Sen kom jag på mig själv i sängen, när jag låg och läste godnattsaga för Daniella och Gry. Att den här kvällstiden där man bara får ro om varandra, läsa, prata och småskratta är jag så oerhört tacksam över. Det är en underbar tid på dygnet, och jag hoppas att så många föräldrar som möjligt ger sina barn denna tid. Den är
guld värd för alla!
I många fall kan tiden efter jobbet och tills dess att barnen skall sova, upplevas som ganska stressig. Man vill hinna med att umgås så mycket som möjligt med sina barn, samtidigt som man vill sätta sig tillrätta i soffan och slappna av. Jag har i alla fall kommit på det, att jag inte riktigt kan slappna av på kvällen om jag inte vet att jag gett mina barn den här tiden mellan middag och sängdags. Där jag har lagt all min fokus på just dem. Det känns så mycket bättre att luta sig tillbaka när jag vet att de timmar jag haft tid att umgås med tjejerna, att jag verklígen också har gjort det. Så fort jag kommer hem (framförallt de dagar jag jobbar sent), umgås jag enbart med mina barn, vi leker & gosar tillsammans. Då kan jag sedan, med godanro sätta mig vid datorn, fila naglarna och bara vara.
Det är toppen!
Näe nu ska jag sluta pladdra på! Imorgon slutar jag tidigt och ska dra ut en sväng till mitt gamla jobb i Marieberg. Har några papper som jag måste fylla i bland annat. Herrejösses, jag saknar verkligen människorna där ute. Ska bli kul att träffa dem (om det nu är några kvar där halv fyra på eftermiddagen)... hihi!
Haré fint allihopa!
