Nu går det verkligen fröken Camilla´s väg

... Vågar jag säga det?! Jaa, det gör jag! Till sommaren blir jag fast anställd, och jag är så jäkla lycklig så hälften vore nog. Jag vet att jag använder "hälften vore nog" rätt ofta när jag skriver, men nu känner jag verkligen så :) Har provanställning fram till sommaren sen går det över till en "tillsvidare anställning"... Kan... ni... tänka... er!!! JAG ÄR SUPERGLAD, så klart =)

Slutade tidigt idag så jag passade på att ta cykeln ut till Marieberg (precis som jag planerat). Väl där träffade jag fantastiska Anette. Hon är ju bara för go, och inte minst hjälpsam :) Tack Anette!
Träffade såklart många andra skönheter också. Nu saknar jag dem ännu mer, när jag inser att vi inte kommer jobba någe mer tillsammans (som det ser ut nu)... hihi! Tur att mina nya arbetskollekor är lika underbara. Jag har då en nedrans tur, verkar det som. Livet är bra härligt då det bara flyter på och allt går ens väg. Jag börjar nästan fundera på om det kommer nått bakslag här inom kort. Asch, dessa tankar skyfflar jag undan illa kvickt. Nu njuter jag av nuet istället :)

Jag har så mycket energi så jag vet inte vad jag ska göra av all. Är så förväntasfull över jobbets nya projekt som vi håller på att starta upp. Känner verkligen att jag vill bidra med det jag har samlat ihop i min "ryggsäck". För visst hinner man lära sig bra mycket på sex år. Erfarenhet och lärande går ju hand i hand, det upptäcker jag ju nu =) Eller ja, det har jag väl vetat ett tag, men ni förstår!

Näe nu får tamme tusan Jocke och barnen leta sig hem snart. Klockan tickar iväg och jag vill gärna hinna umgås med dem ett tag innan det är dags för knoddarna att lägga sig. Just nu är dem hos farmor & farfar hela högen och äter mat. Själv får jag tydligen bita på naglarna, eftersom jag inte behagar vara på plats när bilen går :P För Jockes del väntar fotboll och chill med polarna. Han drar här vid sex tiden så jag får ensamtid med kidsen. Det går ingen nöd på kärringen direkt... Mohaha!

Vi hörs, Tjing!